|
Det finns en cirka sex procents minoritet i Finland som har svenska som modersmål. Även om finlandssvenskarnas historia har varit föremål för en del diskussioner är det ett allmänt accepterat faktum att finlandssvenskar har bott i Finland under hela den upptecknade historien.Fram till mitten av 1800-talet var svenska det administrativa språket i Finland. Naturligtvis var detta inte rättvist i förhållande till resten av befolkningen, och därför har Finland ända sedan det fick sin självständighet 1917 varit en tvåspråkig nation. I grundlagen fastställs finska och svenska som Finlands nationalspråk. Jämfört med de flesta andra länder innebär detta rätt så bra skydd. Om minst 8 procent av befolkningen i en kommun talar ett minoritetssprå anses den vara tvåspråkig. Detta syns till exempel genom att alla officiella skyltar år tvåspråkiga. Procenterna fungerar i båda riktningarna. I detta avseende skiljer sig det finländska systemet från systemet i många andra länder. Den finlandssvenska kulturen skiljer sig i viss mån från både den finska och den svenska kulturen. Detta beror delvis på att många finlandssvenskar geografiskt befinner sig "mitt emellan". Därför är den finlandssvenska kulturen en blandning av de båda. Andra orsaker är till exempel att man i Österbotten kan se TV-sändningar från både Finland och Sverige. Dessutom har kontakterna till Sverige även i äldre dagar varit intensiv. Flaggan ovan är egentligen Skånes flagga. Gult och rött har emellertid traditionellt varit de finlandssvenska färgerna, och därför symboliserar denna flagga den svenskspråkiga minoriteten i Finland. Den var en kandidat då landet skulle välja flagga efter nyvunnen självständighet. |
|
|
||
|
© 2002 Thomas Sundell Feedback | Användningsvillkor |
Senast uppdaterad 01.02.2003 |
Du är besökare nummer: |